Hur fungerar utlandsfinländarparlamentet?

Utlandsfinländska samfund som följer utlandsfinländarparlamentets (UFP) arbete, dvs. har ratificerat UFPs stadgar, lämnar in motioner till parlamentet. Motionerna kan föreslå förbättringar eller ändringar angående vilken ämne som helst som är viktigt för utlandsfinländare.

Motionerna behandlas under parlamentssessionen först i utskott och sen godkänns, ändras eller förkastas de i plenum. När en motion har godkänts i parlamentet blir den en parlamentsresolution. Presidiets uppgift är att tillsammans med sekretariatet främja parlamentets resolutioner och föreslå ändringar för berörda myndigheter.

Enligt UFPs stadgar fungerar tio utskott på utlandsfinländarparlamentets session. Utskotten omformulerar de inlämnade motionerna till resolutionsförslag. De godkänns, ändras eller förkastas de i plenum. En godkänd motion i parlamentet blir en parlamentsresolution. Representation från de olika UFP regionerna (8) måste beaktas i de olika utskotten. Utskotten finns samlade i en lista här  

Vilka ärenden behandlas av utlandsfinländarparlamentet?

Utlandsfinländarparlamentets intressebevakning grundar sig på de resolutioner som Utlandsfinländarparlamentets session beslutat om. Dessutom följer Utlandsfinländarparlamentets presidium och sekretariat aktivt upp aktuella frågor mellan sessionerna som berör utlandsfinländare och tar ställning till dem.

Ett viktigt arbetsinstrument för Utlandsfinländarparlamentet är regeringens utlandsfinländarpolitiska program 2012-2016. Vi arbetar för att det skall förnyas från början av år 2017, och att det i praktiken skall utnyttjas inom alla regeringsområden.

Läs mer om de ärenden som drivs inom Utlandsfinländarparlamentet på våra resolutionssidor . Under varje sessionsår finns en resolutionssammanfattning men resolutioner finns också indelade per utskott dvs. tema. Varje resolution börjar med an background och slutar till förslag till resolution.

Du kan läsa om vårt tidigare arbete i den gågna parlamentsperiodens 2012-2015 verksamhetsrapport Sihteeristön raportti 2015 (på svenska), samt i den tidigare (från åren 2010-2012) rapporten.

Nyheter om det aktuella intressebevakningsarbetet, såsom vårens 2015 parlament session? Läs mer på sidan 'Sessionen 2015' (här till vänster) och (i sidans övre kant) under Aktuellt. 

Exempel på vilka frågor UFP har drivit och fortfarande driver:

• kaksoiskansalaisuus (2003)
• kansalaisuusilmoitusmaksu kohtuullistettu
• Suomi-koteihin suunnattu suomenkielinen sosiaali- ja terveydenhoitoalan
harjoitteluohjelma
• Suomesta ulkomaille maksettavien työeläkkeiden lähdeverotuksen kohtuullistaminen 2006)
• kirjeäänestysoikeus kansallisissa vaaleissa ulkosuomalaisille (päätös 2016, käyttöönotto eduskuntavaaleissa 2019)
• Suomi-koulujen tuki (vuosittain)
• Suomen ja ruotsin kielen opetuksen puolustaminen maailmalla
• yleinen kielitutkinto (YKI) myös Suomen ulkopuolella
• ulkomailla toimivien suomalaisten peruskoulujen (6) ja lukion (1) toimintaedellytysten turvaaminen
• ammatillisten ja korkeakouluopintojen maksuttomuus
• passi- ja henkilökorttiasiat, kansalaispalvelujen saatavuus
• ulkomailla asuvien senioreiden asiat
• mahdollisuus seurata suomalaista mediaa: YLE:n ohjelmien saatavuus maailmalla ja sähköisen viestinnän ratkaisut
• Suomen kalenteriin ulkosuomalaisuudelle oma merkkipäivä 5.8., merkitty lippusymbolilla liputuspäiväksi. 

Dubbelt medborgarskap

Ända sedan Utlandsfinländarparlamentet grundades har denna fråga stått på UFPs agenda och den 24.1.2003 nåddes målet när riksdagen godkände en ny medborgarskapslag. Lagen möjliggör för utlandsfinländare att bevara sitt finska medborgarskap när de förvärvar ett nytt medborgarskap.

Från och med 1.9.2011 kan en före detta finsk medborgare ansöka om att få sitt medborgarskap tillbaka trots att han/hon bor utanför Finland. Denna möjlighet ges också åt före detta medborgares minderåriga barn. Myndiga barn och barnbarn har inte denna möjlighet.

Läs mera  

Brevröstning för utlandsfinländare

Utlandsfinländarnas röstningsprocent är mycket låg. En viktig orsak till den låga röstningsprocenten har varit de bristande röstningsmöjligheterna. Ett utökande av röstningsplatser är ett steg i rätt riktning, men brevröstning skulle ytterligare underlätta utnyttjande av rösträtten utomlands. Vidare bör informationen om val och kandidater för utlandsfinländare förbättras.

Läs mer  

Stöd för modersmålsundervisning utomlands (finska och svenska)

Parlamentet understöder en höjning av statsstödet för Finlandskolarna till den nivå verksamheten kräver. Stödet för finländska barns skolgång och modersmål är ett av de viktigaste arbetsfälten för utlandsfinländarparlamentet. 

Ansökan om nytt biometriskt pass utomlands

Nyheter 16.10.2014!
Passilaki on parhaillaan eduskunnan käsiteltävänä. Sähköistä asiointia ollaan sisäministeriön mukaan lisäämässä passinhakumenettelyssä. Jatkossa muun muassa passin hakemisen voisi pistää vireille sähköisesti. Sähköisen asioinnin lisäämistä tarkastellaan myös henkilökortin osalta.
Lisäksi on sisäministeriö asettanut työryhmän selvittämään henkilökorttilain muutostarpeet, kuten pitäisikö sormenjäljet ottaa käyttöön biometrisina tunnisteina henkilökortissa. Koska passia ja henkilökorttia käytetään osoittamaan henkilöllisyyttä ja matkustusoikeutta, tarkastellaan tarvetta yhdenmukaistaa asiakirjat turvatekijöiltään.
Poliisi voi myöntää henkilökortin Suomen kansalaiselle ja kotikuntalain mukaisesti Suomessa vakinaisesti asuvalle ulkomaalaiselle, joka on merkitty väestötieto-järjestelmään ja jonka henkilöllisyys on voitu luotettavasti todeta. Suomen henkilökortti on myös matkustusasiakirja Euroopan unionissa. Nyt myös henkilökortin myöntämisen edellytyksiä erityisesti ulkomaalaisen henkilökortin ja henkilön luotettavan tunnistamisen osalta selvitetään. Osa oleskeluluvan saaneista ulkomaalaisista ei ole saanut ulkomaalaisen henkilökorttia, koska henkilöllisyyttä ei ole voitu todentaa luotettavasti kansallisen passin tai henkilöllisyyttä osoittavan asiakirjan puuttuessa.
Samalla henkilökortin myöntämiseen liittyvän toimivallan laajentamista Suomen ulkomaan edustustoihin on tarkoitus tarkastella. Edustustot myöntävät passeja, mutta henkilökortin voi voimassaolevan lain mukaan myöntää ainoastaan poliisi.
Työryhmän toimikausi jatkuu 30.6.2015 asti - pysytään kuulolla.

(Se till och med i 'Aktuellt': Utlandsfinländarparlamentets och Finland-Samfundets lutlåtande den 11. mars 2014 om inrikesministeriets förslag att ändra passlagen och lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.)

Från och med augusti 2006 har Finland övergått till att bevilja pass i biometrisk form. Denna passförnyelse har fått besvärliga konsekvenser för utlandsfinländare. Pass kan hädanefter endast ansökas om på ambassader och konsulat som leds av en utsänd tjänsteman.

Utlandsparlamentet har upprepade gånger påpekat att man bör få mer passmaskiner speciellt till sådana områden där det bor mycket finländare och avståndet till den närmaste behöriga beskickningen är långt. Redan nu är det betydligt dyrare att ansöka om pass utomlands jämfört med i Finland, 140€ (160€ för snabb service). Om man därtill måste resa långa sträckor för att ansöka om passet blir det ännu dyrare.

Läs mer  

Utlandsfinländska seniorer

Inom utlandsfinländarparlamentet arbetar man aktivt med att utveckla samarbete och åtgärder för den åldrande delen av utlandsfinländarna. 

Beskattning av utlandsfinländare

Från och med den 1.2.2006 har bestämmelserna för beskattning av betalda pensioner utomlands förändrats pga. EU:s jämlikhetsprincip och även som ett resultat av UFP:s påtryckningar. Sedan dess beskattas pensioner som betalas till utlandet på samma sätt som pensioner som betalas inom Finland, dvs. enligt en progressiv skatteskala. Denna reform har inneburit en lättning av beskattningen för den överlägset största delen av utomlands boende finska pensionstagare. Ifall Finland har ett skatteavtal med boningslandet inverkar denna skattereform inte på avtalets bestämmelser om pensionsbeskattningen.

Utlandsfinländarparlamentet övervakar fortfarande den nya lagens verkningar och möjliga negativa följder samt också hur den finska beskattningspraxisen påverkar utlandsfinländska skattebetalare.

Läs mer  

Finländskt radio- och TV-program utomlands

Utlandsfinländarparlamentet har framfört sin oro till Rundradion om att programmen riktade till utlandsfinländare, speciellt efter att Radio Finland slutade, har lidit. Målet är att utlandsfinländarna skall ha en realistisk chans att följa med händelser i Finland och det finska samhället genom att ta del i radio- och TV-program. Att kunna följa med finska medier utomlands är ett vitkigt stöd för att upprätthålla kontakten till det finländska samhället.

Läs mera

Sidan upp